Hösten är här!
Men ojj vad det var länge sedan jag skrev något här sist...
Ja nu är ju hösten här igen och det är både mörkare och kallare...Idag regnar det dessutom, inte kul..!!
Saknar redan sommaren...ljuset...värmen...och bara det att slippa ha jacka och varmare skor på sig...det är en slags ljuvlig frihetskänsla, tycker jag. Även om jag faktiskt tycker att var årstid har sin tjusning...
Men har ni tänkt på hur otroligt vacker hösten egentligen är, med alla sina harmoniskt komponerade färgscheman? Dessa rödbruna, orange, gula och gröna färgnyanser på bladen som dinglar på trädkronorna.
Ordet "höst" betyder förresten "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in. Hösten är alltså ursprungligen skördetiden, på året.
Det får mig lite att tänka på något...Under sommaren kan man säga att man laddar batterierna inom sig...känslor och upplevelser av det ljusa, positiva och glädjande slaget...och då hösten kommer känner man saknad över de där som sommaren förde med sig...Då får man "dra in" sommar-känslan och "skörda" dess "frukter" eller vad man ska kalla det...Och helt enkelt ta den kraften till att tillåta sig att se en "sommar" i det mörka och kalla som kommer...hösten och vintern. Att tillåta sig att "njuta" på samma sätt av hösten som man gjorde av sommaren...se det där "ljusa, positiva och glädjande" i det mörka och kalla. För visst är väl hösten ändå vacker? Även om det är kallt, vissa dagar är gråa och trista, regniga och...vissa träd så småningom tappar alla sina blad...men ursch då, det lät inte direkt upplyftande...Fast då hösten väl tappat sina blad så är den trött och behöver vila...då kommer vintern med sitt täcke och pysslar om den med sin slags "värme"...Så det finns där alltid en slags "värme" och ett "ljus" trots att man kanske inte tänker på det alla gånger..Årstiderna tar hand om varandra...på samma sätt som vi måste ta hand om oss själva och varandra...med förståelse och öppna armar.
Ja nu är ju hösten här igen och det är både mörkare och kallare...Idag regnar det dessutom, inte kul..!!
Saknar redan sommaren...ljuset...värmen...och bara det att slippa ha jacka och varmare skor på sig...det är en slags ljuvlig frihetskänsla, tycker jag. Även om jag faktiskt tycker att var årstid har sin tjusning...
Men har ni tänkt på hur otroligt vacker hösten egentligen är, med alla sina harmoniskt komponerade färgscheman? Dessa rödbruna, orange, gula och gröna färgnyanser på bladen som dinglar på trädkronorna.
Ordet "höst" betyder förresten "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in. Hösten är alltså ursprungligen skördetiden, på året.
Det får mig lite att tänka på något...Under sommaren kan man säga att man laddar batterierna inom sig...känslor och upplevelser av det ljusa, positiva och glädjande slaget...och då hösten kommer känner man saknad över de där som sommaren förde med sig...Då får man "dra in" sommar-känslan och "skörda" dess "frukter" eller vad man ska kalla det...Och helt enkelt ta den kraften till att tillåta sig att se en "sommar" i det mörka och kalla som kommer...hösten och vintern. Att tillåta sig att "njuta" på samma sätt av hösten som man gjorde av sommaren...se det där "ljusa, positiva och glädjande" i det mörka och kalla. För visst är väl hösten ändå vacker? Även om det är kallt, vissa dagar är gråa och trista, regniga och...vissa träd så småningom tappar alla sina blad...men ursch då, det lät inte direkt upplyftande...Fast då hösten väl tappat sina blad så är den trött och behöver vila...då kommer vintern med sitt täcke och pysslar om den med sin slags "värme"...Så det finns där alltid en slags "värme" och ett "ljus" trots att man kanske inte tänker på det alla gånger..Årstiderna tar hand om varandra...på samma sätt som vi måste ta hand om oss själva och varandra...med förståelse och öppna armar.
Kommentarer
Trackback
